Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Att låtsas leva

Publicerad 2024-02-28 08:52:23 i Runningforward.blogg.se,

Att låtsas leva. En person skrev det i Facebookgruppen SPES. Jag tänkte att så är det. Kanske är det inte så hela tiden men i mångt och mycket är det så. Jag fattar fortfarande inte att det är sant att Tomas är borta. Jag försöker hela tiden fylla dagarna med saker att göra för att för en stund glömma. Och det lyckas också oftast. Vet att det är så här livet är. Vill ju fortsätta leva. 
Har sett ett avsnitt av Friends. Satt på en BeatlesCD. Upptäckte att jag kan ju spela mina cd-skivor. Ska skriva protokoll från vårt möte. Orkar inte planera in träning innan jag ska iväg. En dag som är inplanerad. Föreläsning vid middagstid och utekväll med gamla arbetskamrater. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela