Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Söndagsmorgon

Publicerad 2024-02-11 08:29:17 i Runningforward.blogg.se,

Om någon frågar om allt är  bra…vad ska jag svara. Att bara säga bra går ibland inte. Det är en tung tid nu. Vädret är trist. Den här tiden för två år sedan var så sorglig och overklig, ofattbar. Det känns lite på samma sätt nu. 
Måste ta tag i den här dagen. Borde städa 🧹 , borde träna 🏋️‍♀️. Det känns som dagarna bara går, det är livet som försvinner dag för dag. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela