Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Onsdag 17 juli

Publicerad 2024-07-17 05:25:59 i Runningforward.blogg.se,

Igår åkte Emelie och Arthur, fortfarande känns klumpen i bröstet. De är i Göteborg nu ett par veckor. Sen bär det av till Mallorca innan Singapore. Igår när de hade åkt blev det först lite städning innan jag gick till stationen o h tog tåget till Rydebäck tillsammans med Karolina. Vi gick sedan på Skåneleden till Landskrona. Lunch i Ålabodarna, bad i Borstahusen och avslutning med glass på Dockside. Tåget hem. Var så trött när jag kom. Såg färdigt filmen jag och Emelie börjat se. Den som jag hade sett men glömt bort slutet. 
Känner mig oengagerad och trött,  sov dåligt inatt. Måste ta itu med de saker jag har försummat, har inte hunnit med. Har prioriterat Emelie och Arthur. 
Så ska försöka lägga upp en plan för dagen. 
(null)

Vi  (null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)



Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela