Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Måndag och vardag igen

Publicerad 2024-06-03 07:12:39 i Runningforward.blogg.se,

Så var det måndag igen. Inte för att det har så stor betydelse när man är pensionär. Oscar,  Johanna och barnen kom hem i natt, så idag flyttar min lilla hyresgäst Siri hem. 
Hon har varit ett trevligt sällskap. Jag har inga planer alls för den här dagen, ser fram emot att träffa de små töserna. 
Har blivit dåligt med styrketräning, har vandrat en hel del istället. 
Vet knappt hur jag mår, om jag börjar tänka kommer sorgsenheten över mig. Är rädd att bilden av Tomas ska blekna. Men det gör så ont att tänka på det vi hade, det han missar, det vi hade framför oss, varför, varför?

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela