Torsdag 19 september
Idag slog det mig att det inte är ofta jag känner mig glad för att göra något. Ibland låter jag också bli att göra det jag har bestämt. Just nu är det träningen jag känner obehag inför. Det mesta av det jag har planerat blir ändå genomfört
och det känns nästan alltid bra.
Min plan var att åka till Skrylle idag, men jag vill inte längre. Stannar jag hemma och inte gör något mår jag dåligt och vet inte vad jag ska göra. Ja fortsättning följer, jag vet inte själv hur dagen kommer att se ut. Jag ville ligga kvar under
täcket, jag sitter i soffan och ser Nyhetsmorgon i alla fall.
Jag vet att jag inte bara kan sitta och tycka synd om mig själv. Varje dag drabbas människor av sorg. Men jag vet inte hur jag ska få tillbaka min livsglädje.