Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

En månad sen

Publicerad 2012-11-14 16:58:58 i Allmänt,

Idag är det en månad sen. Vid den här tiden då hade jag kommit till uppvaket. Av det kommer jag inte ihåg någonting.
Ännu en typisk novemberdag har det varit. Cyklade c:a 7 km i morse efter en ganska seg morgon. Skulle träffa Kristiina på Fäladstorget strax efter ett. Sen åt vi på Delhi.Sen drack vi kaffe härhemma.
Har precis kört henne hem. Hon skall jobba 3 nätter på rad, tufft.
Idag orkar jag inte laga mat till Tomas. Känner mig trött trots att jag inte gjort särskilt mycket.
Fick en bok av Kristiina, Blondie, den skall jag börja läsa nu. Jag har verkligen hunnit läsa en massa böcker.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela