Livet efter fjortonde januari.

Trodde väl aldrig att det skulle kännas som att jag har för mycket tid. Men så känns det nu. Dagen känns nästan skrämmande. Har läst Sydsvenskan på nätet. Ser på TV4 Nyhetsmorgon, har ätit frukost, ska bara bestämma vad jag mer ska göra resten av dagen. Det finns saker att göra, det är mer att jag känner mig initiativlös och utan energi. Det som skrämmer mig är att det kanske kommer att kännas så här resten av livet. 

Att vakna med tungt sinne, vill inte kalla det ångest efter vad Tomas fick uppleva, men jag kände en meningslöshet, tänkte varför lever man alls. Är livet något att sträva efter. Men började tänka lite mer positivt, nu är jag ändå i det här livet. Jag har ingen önskan att avsluta det, jag vill leva länge med mina barn och barnbarn. Tror att jag måste acceptera och försonas med tanken att det är så här mitt liv är nu. Jag måste själv skapa mening. Jag vet ju att jag kan känna glädje, när jag träffar barnbarnen, när jag är ute och vandrar, älskar att vara ute i naturen, borde vandra ännu mera. Kan ändå njuta av en film. Ljudböckerna ger mig också mycket. Jag ser fram emot att åka till Singapore. 

Får börja med att berätta om helgen. Åkte med Dervla till Röstånga, hämtade upp Karolina på vägen. 

Skulle träffa Ruben idag, Felix skulle följa med. Men den unge mannen meddelade att han behövde plugga, sant eller inte? Är man i den åldern så tänker man nog först att det är ok att träffa sin mormor men att sedan ta buss och tåg från Malmö till Lund känns nog lite jobbigt. 

Vet inte varför det är så svårt just nu. Känns inte som jag har lust med någonting. Ändå gör jag saker för att jag måste. Bara att veta att jag ska packa en resväska för att åka till Singapore. Jag ser fram emot att åka. Inför helgen måste jag också packa en lättare väska. Det ska också bli trevligt men jag är så trött…. Hur kunde livet bli så här? Jag har massor att leva för. Det brukar kännas bättre när jag ätit frukost, jag vill verkligen känna glädje. 

2 månader till Julafton. Känns konstigt att det är så nära. Fast många av affärerna är förstås fulla med julpynt redan. 

Vaknade med en liten Belle bredvid mig. Passade på att kolla Sydsvenskan som jag börjat prenumerera på digitalt och den fanns med idag: artikeln som journalisten från Sydsvenskan berättat om. Vår anmälan till IVO resulterade i att IVO fann många brister av Tomas behandling på Psykiatriska kliniken i Lund. Det var ändå något av en chock att se artikeln. Den handlade om Tomas, min Tomas, vår Tomas. Att se det på pränt i tidningen var hemskt. Mycket av morgonen gick åt till att berätta för alla i familjen om att artikeln som egentligen skulle finnas med i morgon fanns med idag. Ändå bra att det skrivs i tidningen om det. Kanske leder det till något bra, det är i alla fall det man hoppas. 

Har precis avbokat cirkelträningen på Actic. Känner mig ordentligt förkyld. 

Har blivit lite förkyld, kände av det igår. Har inte tränat. Varken i går eller idag. 

Världen är grym, ett terrordåd i Bryssel mot två svenska fotbollssupportrar. Sverige spelade mot Belgien. Matchen fick avbrytas. 

Måndagsmorgon och nu är vi inne på andra halvan av Oktober. Planer för dagen? Gymmet på morgonen. Spinning i kväll. 

Klockan är snart 21. Ingen träning 🏋️‍♀️ idag. Hade tänkt åka till Skrylle efter att ha varit hos Oscar och Johanna men klockan blev halv sex så jag åkte hem istället. Lykkes födelsedag blev en trevlig tillställning med hela Johannas familj närvarande. Men jag kände mig lite utanför, jag är ingen social människa direkt. Men de är alla jättetrevliga. Barnen hade skoj. Kusinerna är ju i åldersspannet 1 år till nästan 4 år. 

Det har blåst hela natten. Det börjar ljusna. Har vaknat många gånger. Tänker på världsläget med krig på så många ställen. Alla skjutningar i Sverige. Tänker på Tomas. Det är ingen rolig värld vi lever i. 

Sitter i soffan. Har börjat se "saknad, aldrig glömd" med en ny huvudperson. Gillade den gamla få se vad den nya tillför serien. 

Elva år sedan jag blev opererad för mitt aortasneurysm. Tiden efter operationen var jobbig. Men jag kom tillbaka…inte helt och fullt kanske men jag har fullföljt ett maraton, sprungit långa Lidingöloppet. Bestigit Kebnekajse. Vandrat i Spanien, bara fem dagar på Caminon men en början. Tanken är att vi ska gå resten så småningom. Precis efteråt var jag rädd att jag inte skulle kunna träna alls. 

Vet inte om jag kan tycka att det har varit en bra dag. Joggade en runda i morse. Resten av dagen gick åt till förberedelser för kvällen. Valde att göra en kötträtt. Tänkte att det ska räcka om jag oftast äter vegetariskt. 

13 oktober, Lykke fyller två år. När hon föddes befann jag mig i Ö-vik tillsammans med GunMarie. Vi hälsade på Jeanette. Tomas fanns här hemma. Jag var lycklig, kanske var inte Tomas det. Men jag märkte det inte. Mitt liv är så förändrat. Det har blivit så ensamt. Min bästa vän är borta. Tryggheten i mitt liv. Jag saknar att inte kunna prata med honom, han var den jag kunde säga allt till. 

Orienteringen gick bra. Vi var så många. Bara att hänga på. Tog ut kompassriktning och kollade karttecknen. Roligare att gå med Anki. 

Tror att jag känner av den mörka årstiden. Jag är så långt ifrån äkta glädje känns det som. Kanske är det också allt som händer i världen som gör mig sorgsen. Vill egentligen bara krypa ner under täcket. Men idag ska jag göra en sak utanför min bekvämlighetszon. Jag ska orientera själv. Brukar alltid göra det med Anki. Tror att hon är den bättre av oss att verkligen SE på kartan. Vi kompletterar varandra och har trevligt när vi orienterar. Finns ju fortfarande en risk att jag inte åker dit…vi får se. I eftermiddag blir det väl Mätaregränden. Det gör att dagen går fortare. 

Varit i Skrylle på förmiddagen, hade sedan lite ärenden. Oscar behövde ett vitt lakan för att fixa en " halloweenvarelse", hittade ett på Erikshjälpen till honom. Åkte sen till ÖB. Hämtade därefter  mina födelsedagsrosor på plantagen. 

En ganska bra dag eller? Varenda morgon vaknar jag med vetskapen om att du inte finns  med mig Tomas. Anki och Magnus hämtade mig strax efter halv nio. Orientering i Fulltofta. En trevlig runda, tror att Anki är den bättre orienteraren av oss. 

Gick till gymmet i morse. Handlade på Willys till Oscar och Johanna, de kommer hem i natt. Räfsade gräsmattan innan jag gick hem igen. Gick på Suzans spinning halv sju, tror att det är ett halvår sedan sist. Jobbigt och svettigt. Ska orientera i morgon med Anki och Magnus i Fulltofta. Ska förbereda lite innan jag stupar i säng. 

Grå morgon. Vill knappt se på nyheterna. Bara elände. Efter Hamas attack mot Israel är det fruktansvärda bilder som kablas ut. Man borde kunna lösa konflikter utan terror. Att se någon hoppa på en död kropp och glädjas. Det är så fruktansvärt. Känns som världen blivit så ond. Så långt ifrån vår vandring i Fulltofta. I vacker natur. Kanske borde man flytta ut i skogen och aldrig läsa tidningar eller se på TV. 

Fantastiskt fin vandring i Fulltofta. Fikade på deras servering. Åkte sen till Kävlinge, tanken var sushi men den restaurangen hade inte öppnat. Kinamat som vi tog med hem till Niclas. Åt, spelade lite triangelspel och sedan kaffe. Fick presenter. Hade Erika och Lennart här på kvällen. Kaffe och äppelpaj och lite bubbel. Och present 🎁. 

Så gammalt det låter. 69 år. Tänk då, nästa år! Å andra sidan, alternativet är värre. Att inte få fylla 69. Men att inte få höra Tomas säga grattis. Att vara utan honom. Det gör så ont. Det kommer nog att bli en ganska bra dag. De flesta dagar är ganska bra dagar. 

Så gammalt det låter. 69 år. Tänk då, nästa år! Å andra sidan, alternativet är värre. Att inte få fylla 69. Men att inte få höra Tomas säga grattis. Att vara utan honom. Det gör så ont. Det kommer nog att bli en ganska bra dag. De flesta dagar är ganska bra dagar. 

En intensiv dag. Först fixardag, efter att ha städat lokalen så var kl ett. Körde ut till Skrylle och joggade femman. Hem sen, åt, drack kaffe. Cyklade till Erika med papper från IVO och sedan ner till stan för att träffa Kristiina. Hon hade fått biljetter på en revy, HSB, 100-årsrevy. Den var trevlig. En öl på John Scott sen. Cyklade hem, var hemma nio. Åt upp en massa godis som jag köpt för att ha till Belle och Lykke. Nu ska jag sova, i morgon fyller jag 69 år. 69 år! 

Halvligger i soffan, dricker ett glas rött vin 🍷. 

Skrev inget igår. Förmiddagen vigdes åt förberedelser för gäster, Leif och Helena, Erika och Lennart. Gjorde äppelpaj, bakade franskbrödbullar, förberedde till fisksoppan. Jag, Leif och Helena gick i Botaniska trädgården en stund innan vi åkte tillbaka till Margaretavägen. Fixade fisksoppan medan gästerna kunde sitta och prata. Vi spelade triangelspelet, pratade, tittade på bilder, drack kaffe. De åkte strax innan fem. Borde ha tränat sen, men jag kunde inte övertala kroppen till detta. Hämtade upp mina vinterjackor. Det börjar bli kallt nu. 

Klockan är snart elva. Åkte ut till Nova. Gick " varvet". Åkte upp till Mätaregränden, vattnade blommor. Hittade äntligen maskinen som fyller däck med luft på Circle K. "städade bland mina magneter", patetiskt eller hur? Började montera ner saker på balkongen, den ska tvättas och eftersom jag ska vara borta i november så måste jag se till att den är tom då. Blev hämtad av Anki, vi gick en promenad i Skrylle. Innan vi gått klart, hade det hunnit bli mörkt. Har fixat lite härhemma. I morgon kommer Leif och Helena. Erika och Lennart kommer också. 

En grå morgon. Tänkte först skriva lika grå som mitt liv. Men sen tänkte jag att det stämmer ju inte. Jag har så mycket i mitt liv som inte är grått. Jag har mina barn, mina barnbarn. Jag har en del nära vänner. Jag har min syster Gerd som jag träffar för sällan. Min bror Arne pratar jag med ibland. Jag har min svärmor. Det som fattas är Tomas och det är en stor del av mitt liv som är borta för alltid. Men jag måste lära mig leva utan honom. Det kommer alltid att finnas en stor sorg och saknad. Tankarna på honom finns alltid, jag försöker tänka att han står bredvid mig. Jag drömmer så sällan om honom och då har det mest varit drömmar som liknar mardrömmar. En ny dag framför mig, en ny dag att leva utan dig Tomas. Det värsta är när jag inser vilken smärta du måste ha burit, en smärta som inte går att förstå, en smärta som ingen vill uppleva. Och jag förstod inte. 

Snart är den här dagen slut. Har väl varit en ok idag. Handlade på Willys. Tränade på gymmet, körde trappmaskinen 30 minuter, sen styrketräningspass. Åkte till Mätaregränden, rensade lite ogräs. Körde hem, lagade mat, lyssnade på min ljudbok. Styrelsemöte med LLIF, 16:45. Hemma sen, löst korsord, satt i mig godis. Lyssnat, lyssnar på min ljudbok. Har fixat äpplen till äppeltorken. Gjort några 5 små miniäppelpajer, som gräddas i detta nu. Plockade med mig fallfrukt från Mätaregränden. 

Ser på en meningslös film. Vaknade tidigt men lyckades slumra till halv sju. Oscar och Johanna och barnen kom iväg till sist. In i det sista var det tveksamt. Lykke hade hög feber i morse. Skönt att de kom iväg. Tror att de behöver komma iväg. Kusinerna kommer att ha roligt tillsammans. 

Oktobers första dag. Nu är det höst 🍂.