Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Torsdag 26 oktober

Publicerad 2023-10-26 19:14:19 i Runningforward.blogg.se,

Skulle träffa Ruben idag, Felix skulle följa med. Men den unge mannen meddelade att han behövde plugga, sant eller inte? Är man i den åldern så tänker man nog först att det är ok att träffa sin mormor men att sedan ta buss och tåg från Malmö till Lund känns nog lite jobbigt. 
Åkte till Skrylle på förmiddagen och joggade femman. Handlade på Willys på vägen hem. 
Fixade lite härhemma innan jag cyklade till Mätaregränden. Passade de söta flickorna medan Oscar passade på att träna. 
Här hemma sen har jag kollat nyheterna, ögnat igenom Sydsvenskan. 
Nu ser jag Husdrömmar " Att bära ett hus" tror jag programmet heter. Det är en dokumentär. Killen som bygger huset har skrivit en bok som jag har läst, en duktig löpare som plötsligt slutade tävla och bestämde sig för att leva  ute i Jämtländska skogen, det gjorde  han  i 4 år. Markus Torgeby heter han. 
I morgon ska jag träffa Dervla och Karolina. Vi ska träffas i dagarna två. 
(null)




Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela