Tisdagsmorgon 3 oktober
En grå morgon. Tänkte först skriva lika grå som mitt liv. Men sen tänkte jag att det stämmer ju inte. Jag har så mycket i mitt liv som inte är grått. Jag har mina barn, mina barnbarn. Jag har en del nära vänner. Jag har min syster Gerd som jag träffar
för sällan. Min bror Arne pratar jag med ibland. Jag har min svärmor. Det som fattas är Tomas och det är en stor del av mitt liv som är borta för alltid. Men jag måste lära mig leva utan honom. Det kommer alltid att finnas en stor sorg och saknad. Tankarna
på honom finns alltid, jag försöker tänka att han står bredvid mig. Jag drömmer så sällan om honom och då har det mest varit drömmar som liknar mardrömmar. En ny dag framför mig, en ny dag att leva utan dig Tomas. Det värsta är när jag inser vilken smärta
du måste ha burit, en smärta som inte går att förstå, en smärta som ingen vill uppleva. Och jag förstod inte.
