Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Söndag 21 oktober

Publicerad 2012-11-02 16:56:00 i Allmänt,


Klockan är 9. Hyfsad natt. Ont till vänster i ryggen mot skinkan som vanligt. Feber. Och den blodblandade vätskan har ökat ytterligare. Det känns lite trist. Tänker de skicka hem mig med feber och de här rinnande sakerna? Jag känner mig lite skräckslagen.
Jag tänker också på att vi i detta nu skulle ha suttit på planet till Las Playitas. Svårt att föreställa sig det ens.
Snart lunch och jag blir illamående bara jag tänker på mat. Och jätteont i skinkan när jag är uppe och går. Hoppas att jag kan få äta här inne på rummet. Jag har pratat med Tomas, Gun Marie och Jeanette. Det piggar upp en lite.
Och så dricker jag Movicol för att magen skall komma igång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela