Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

4 månader efter operationen.

Publicerad 2013-02-14 20:12:00 i Allmänt,

Idag är det fyra månader sedan jag blev opererad. Ikväll efter jobbet sprag jag en runda ner till sjukhuset sen förbi Djingis Kanh och Svenshögsskolan, nästan sju kilometer. Kändes bra att springa. Det gick inte så fort. Sen har jag vräkt i mig godis efter en ganska nyttig middag bestående av laxgryta, ris och sallad.Och sett Girls på min nya Mac. Har börjat läsa "Femtio nyanser av honom" Vet inte riktigt vad jag tycker.
Jag tänker ofta på den här tiden som har gått och hur det känns i kroppen. Mestadels är det ju ganska bra. Men ibland känns det som om kroppen skall "gå av" på mitten. Och det här med att jag måste äta 1 Trombyl på morgonen och en tablett Atorvastatin på kvällen. Och detta skall jag göra resten av mitt liv.Det jag brinner för nu är att komma tillbaka i någorlunda bra form.Springa tjejmilen och Lidingöloppet är två av mina mål för nästa år.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela