Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Är jag en träningsnarkoman?

Publicerad 2013-03-06 21:08:07 i Allmänt,

Idag på jobbet hade jag jätteont i magen och bröstet och jag kände mig lite skraj om det var något som kunde ha samband med operationen. Tänkte avboka spinningpasset men lät bli. Efter lunch kände jag mig bättre så det blev spinning med Jonas på Actic och innan dess en kort jogging / promenad med Lufsen. Så nu sitter jag här i soffan härligt trött igen. Nu skall jag titta på Girls på SVT play.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela