Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Siv du måste vara positiv

Publicerad 2013-03-10 21:38:28 i Allmänt,

Emelie, Jeanette och Tomas tycker att jag är alldeles för negativ när jag skriver så hädanefter skall här andas positivitet. Idag har det blåst härliga minst 17 sekundmeter och inte en endaste plusgrad. Härligt kallt.
Har scannat in bilder hela dagen.Det väcker så många minnen. Och man blir inte det minsta ledsen när man ser att  ens förut så släta ansikte och mörka hår nu förändrats en del. Grått och rynkigt härligt man har varit med ett tag. Hemskt roligt är det i alla fall att scanna in bilder. Men jag inser att det kommer att ta ett tag. Datorj-veln hänger sig med jämna mellan rum. Och scannern går inte att ansluta till Macen.Jag kommer nog att hålla på några månader.
Här är några av bilderna från idag.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela