Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

126 kilo

Publicerad 2013-10-14 21:32:05 i Allmänt,

I morse när jag ställde mig på vågen så visade den 126 kilo. Den har totalt ballat ur.Under dagens lopp kommer det upp så många bra tankar som jag tänker att jag skall skriva ner men jag glömmer dem oftast.hann inte med så mycket på gymet, kom iväg sent. Men den träning som blir av är bra. För att undvika städaren så duschar jag ibland på handikapptoaletten. Golvet lutar fel så det blir skum över hela toalettgolvet.Efter jobbet blev det som vanligt en promenad med den gamle hunden. Vi gick upp till Klosterängshöjden. Ja sen spinning och lite ATC. Vad kan man mer begära av en dag? Idag var det ett år sedan jag blev opererad. Så fort det här året har gått och att jag känner mig så här bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela