Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Måndagskväll och mycket trött.

Publicerad 2013-09-16 20:47:48 i Allmänt,

Lufsen höll oss vakna i natt. Och jag hade sovit jättedåligt även natten innan. Vi firade Tomas, Lennart och Oscar på lördagen.
Eftersom jag har antagit utmaningen att springa en vecka i sträck så sprang jag i morse på löpbandet på actic. Det får det bli i morgon också för på kvällen är det FYS på Sankt Hans. Jag skippar Skrylle i morgon kväll. Sen har jag varit på spinning i kväll.Och jag har snart läst ut min bok: "Livet efter dig". Jag vet inte ens om jag vill läsa ut den för jag fruktar att slutet inte är vad jag vill att det skall vara. Nu skall jag ringa Emelie, packa träningskläder till i morgon och läsa ut min bok.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela