Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Söndags morgon

Publicerad 2014-02-02 09:05:13 i Allmänt,

Efter en natt där jag vaknat många gånger på grund av mina onda tå (fick den i går på löpturen) och Lufsen som legat och snarkat och gjort diverse andra saker i vår säng. Dessutom har han sprungit fram och tillbaka mellan rummen. Just nu ligger han och sover djupt i en fåtölj bredvid oss.
I går sprang jag en runda utan klocka eller någon GPS som mätte sträckan. Sprang ut till Vallkärra, Nöbbelövs mosse och förbi Sankt Hans backar på vägen hem. Kändes som en feel good runda. Vet inte hur långt det är och det gick nog ganska sakta men det kändes bra. Men jag börjar känna av mitt knä igen.
Hela den här dagen känns fullbokad. Skall försöka tvätta färdigt, springa, vi skall hinna äta innan bion. Vi skall se "Wolf at Wall street" som enligt Emelie är jättebra. Den är 3 timmar lång också. Det är bara att sätta igång!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela