Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Tisdagsmorgon

Publicerad 2014-02-18 06:42:38 i Allmänt,

Sitter här vid köksbordet och har lite sorg i hjärtat. Emelie har åkt tillbaka till Stockholm. Men vi fick ett par trevliga dagar tillsammans. Läste precis i Runners world Åkessons tänk. Han skriver om oss som tränar ganska mycket dag  efter dag, vecka efter vecka , år efter år. Andra människor har ju svårt att förstå det och frågar varför. Och då har han valt Ingemar Stenmarks klassiska citat. " det går inte att förklara för en som inte begriper" ❤️

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela