Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Hemma igen.

Publicerad 2014-03-15 14:14:39 i Allmänt,

Varit på gymmet, hade tänkt springa 5 km men det blev 10 km. Tiden 56 minuter. Sen tog jag mitt styrketräningspass på maskinerna. Men mina armar var "döda" efter mina armhävningar i morse. 15 minuter i massagestolen. Unnade mig en Nutramino choklad och lite bastande. 
Skall nu samla i hop mig för att åka och handla på Willys. 
Tomas ligger på soffan bredvid, jätteförkyld och småsnarkar. 

Kommentarer

Postat av: Emelie

Publicerad 2014-03-15 18:21:37

Duktigt!! :)

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela