Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Hemma igen

Publicerad 2014-10-11 09:00:57 i Allmänt,

Lördag morgon. Kom hem i går natt. Planet en timme försenat. Så gårdagen var seg. Jobbade på eftermiddagen eftersom jag har beredskap i helgen. Lugnt på jobbet. På kvällen åkte vi och sa hejdå till Jeanette och Daniel och barnen. Det känns ganska hårt. De är så långt borta. Men det är det liv de vill leva. Om inte Ebolan ställer till det alltför mycket så tänker jag åka och hälsa på dem i Kongo.
Inga planer för dagen, kanske spinning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela