Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Hatar "måsten"

Publicerad 2015-04-23 20:45:49 i Allmänt,

Jag hatar "måsten". De finns där hela tiden. Man skjuter på dem så länge man kan. I kväll måste jag anmäla lag till Lundaloppet. På jobbet måste jag ta itu med Blodomloppet. Sen när man har gjort det så känns det ju bra.
Sprang i kväll när jag kom hem och det gick verkligen USELT. Benen gjorde så ont hela första kilometern sen blev det bättre. Hela kroppen var trött. Gick på gymet i morse och det var nedslående. Jag orkade så lite, gjorde med möda 8 repetitioner istället för 12.
Jag vet att jag är gnällig men nu vill jag må BRA.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela