Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Söndagskväll.

Publicerad 2015-02-15 20:33:00 i Allmänt,

Fixade det mesta av visumansökningen till Kongo tillsammans med Gun-Marie på förmiddagen. Nu är det bara fotot kvar. Om allt är rätt ifyllt förstås.
Idag har vi tagit ut heltäckningsmattan på Emelies rum och slängt den. Köpt färg, men inte gjort så mycket mera.
Blev en kort löprunda till sist, körde fartökningar. Vädret lockar knappast till att springa i, blåsigt och kallt.
Ja, vad har jag mer gjort, har haft beredskap, men telefonen har hållit sig lugn. Fixat lite LLIF-saker, Lagat mat, ätit, betalat räkningar. Och nu sitter jag här i soffan igen. Dagens planka återstår att göra, gjorde lite plank och armövningar efter löpningen, men det räknas nog inte, så till verket.......

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela