Den ena dagen är den andra lik.
Den här bloggen skriver jag för mig själv. Från början var det ju viktigt för mig att skriva de framsteg jag gjorde efter min operation. Och jag räknade veckor, månader. Men nu har det gått så lång tid. Jag tänker inte ens på det varje dag. Bara ibland kommer tankarna upp. Varför drabbades jag? Men jag hade i alla fall något som gick att laga. Kanske kan jag inte springa så fort som jag vill men jag kan SPRINGA! Och även ärret på magen har bleknat. Så jag får kanske byta namn på min blogg.
Men jag tänker på bloggar jag läser. Hur kan man hitta på nya saker att skriva varje dag? Man måste ha ett liv där det händer mycket. Mina dagar är så lika varandra.
Sprang efter jobbet. 2 grader varmt, det gick trögt att springa, körde fartökningar. Hade glömt att jag inte kan duscha här hemma eftersom badrummet är nedmonterat. Men jag fick duscha hos Oscar så det löste sig.
Men jag tänker på bloggar jag läser. Hur kan man hitta på nya saker att skriva varje dag? Man måste ha ett liv där det händer mycket. Mina dagar är så lika varandra.
Sprang efter jobbet. 2 grader varmt, det gick trögt att springa, körde fartökningar. Hade glömt att jag inte kan duscha här hemma eftersom badrummet är nedmonterat. Men jag fick duscha hos Oscar så det löste sig.
