Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Trött som f-n

Publicerad 2015-09-11 19:37:03 i Allmänt,

Fredag. Dagen började konstigt. Var egentligen inte sugen på att träna. När jag kom till gymet hade den som öppnar gymet försovit sig. Så det blev 24/7 delen. Och då blev jag helt ställd. Vad skulle jag göra? Det blev roddmaskin och stairmaster. Fick inte ens upp pulsen på stairmastern fast jag hade max på.
Mycket att göra på jobbet idag. Stannade kvar för att hjälpa till med en "tung" patient.
Handlade till morgondagen på Willys på vägen hem. Orkar inte springa i kväll. Har lagat mat och skall snart ta itu med att påbörja jobbet med smörgåstårtan. Om jag orkar.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela