Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

En konstig dag

Publicerad 2016-12-20 23:22:20 i Allmänt,

Det har inte blivit så mycket gjort idag. Imorse hade vi planer att gå till gymet Emelie och jag. Men vi kom aldrig iväg. Det dök upp en massa saker. Och veterinärsbesöket med Lufsen drog ut på riden. Och jag blev rastlös och på dåligt humör. Till sist sa Emelie till mig att jag skulle sticka ut och springa. 

Efter det kändes det bättre. Felix och Ruben sover över här i natt. Vi har gått en runda med Lufsen. Ätit Tacos, sett en urdålig film. " Ett päron till farsa firar jul". Jag gillar inte den typen av filmer. 
Ätit chips. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela