Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Jag säger bara....

Publicerad 2016-02-13 23:17:12 i Allmänt,

Yngste sonen. Han och flickvännen skulle komma i kväll. De skulle hälsa på hennes mamma först. Och vara här kl halv åtta på mat. Han smsar och ändrar det till åtta. Vi lagar Tommy Myllymäkkis Alla hjärtans meny: ugnsstekt röding med en massa godsaker. Kvart över åtta ringer jag o undrar var de blir av. De kommer sisådär kvart i nio. Och då har vi stoppat undan maten och får äta röding i morgon med😊. Så vi dricker kaffe och äter vaniljhjärtan. Ser på Youtubemed musik från "vår" tid. Och har det trevligt. Och han har alltid varit sådan, disträ och glömsk. 
Har pratar med äldsta dottern i Kongo. Fantastiskt att via Whatsapp kunna prata med varandra knappt utan tidsfördröjning. 

Dagens mat. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela