Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Lördag och snart har hela dagen gått.

Publicerad 2016-10-01 15:31:31 i Allmänt,

Tiden går så fort så fort och ju äldre man blir så går den bara fortare och fortare... nu när jag köper saker tänker jag ofta: undra hur många år jag hinner använda den här?
Men nu sitter jag här i uterummet. Det är den 1 oktober. Solen skiner och livet är ganska underbart.
Vi har varit nere på stan Tomas och jag och fikat med Erika. Jag hann med en massa Pokestopp på vägen ner.
Jag sprang en kort runda med fartlek i det fina vädret när jag kom hem och jag hade inte ett enda stopp varken för att fånga pokemon eller för stoppen. Det får finnas en gräns även för mig.
Sen har jag varit riktigt huslig. Gjort råsaft av äpplena som trillat ner och så håller jag på att koka ärtsoppa.
Och har börjat läsa en bok som är svår att tycka om. Men jag skall ge den en chans till.

Så många vackra färger på Torget idag
Kaffe ut i solen i oktober😊
Boken som jag inte vet om jag kommer att läsa ut
I kväll blir det Beatlesfilmen på Kino

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela