Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

40 minuter sena..🚊

Publicerad 2017-08-21 19:20:13 i Allmänt,

Snart hemma... 1 timme kvar ungefär. Om vi inte blir mera försenade. I nuläget 40 minuter. 

Har läst ut mon bok Löparens hjärta. Tänkvärd bok. Har sett en film "Catch and release" ingen stor film. Men ok att se. 
Han som satt bredvid mig hade en obehaglig andedräkt. Han luktade gammal rök och unket. Och gjorde större utandningar ibland. Tycker fortfarande att det luktar trots att han gått av. Jag fick sitta vänd från honom för att uthärda. 
Det har varit trevliga dagar nu är man tillbaka i vardagen igen. Bra det ned. Där lever vi de flesta dagar. 

Kaffe på balkongen
Bye bye Stockholm för den här gången

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela