Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Nyårsafton 2017🎆

Publicerad 2017-12-31 13:34:53 i Allmänt,

  • Snart nytt år. Väcktes i morse av beredskapstelefonen. Var på jobbet strax efter sju. En pat som till största del blivit bra av den intravenösa behandlingen. Så det blev en kort undersökning. Hemma igen strax efter halv tio. Frukost framför Tv:n och Nyhetsmorgon. Sprang en runda. Trist väder. Duggregn,  ett par grader varmt. 30 armhävningar. Och där känns det att jag inte är helt återställd. ❤️bultar snabbare  och jag får en känsla av matthet. Men jag sprang i usel fart så jag tror att det är ok att träna. Ja då får vi se hur resten av dagen blir. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela