Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Tiden går så fort...

Publicerad 2017-05-20 00:01:13 i Allmänt,

Fredagskväll, dag nr 2 slut. 

För att återgå till gårdagen. Såg två filmer på vägen upp. Tror att jag sett båda två tidigare. Jag blev inte sämre. 
Vi checkade in på hotellet. Tränade lite på det som en gång varit ett fint Acticgym. Nu var det mesta borta och skall ersättas med gym och spa. Jeanette anslöt. Vi tog en öl på Bishops Arms och åt på ett indiskt ställe. Kvällen avslutade vi hemma hos Emelie där vi tittade på dokumentären om Kevin.
Började morgonen med en kort joggingtur. Jättevarmt redan tidigt på morgonen. 
Frukost med Emelie. Sen blev det promenad till stan. Vi hann med många stopp, Vanadislunden, Eriksbergsparken, Kungsträdgården, Humlegården och Observatorielunden. Stockholm är så vackert och har så många gröna oaser mitt i storstadsvimlet. 
Hem till hotellet, Emelie skulle på ett event, jag och Tomas tränade på Sats, det fick man göra gratis eftersom de inte har något gym här. Tunnelbana in till stan, mat och öl på en pub på Kungsgatan där vi sen skulle se bio. "Vår tid skall komma" en stark film. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela