Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Ingen träning men jobb

Publicerad 2018-04-08 19:45:49 i Allmänt,

Det blev ganska sent igår men det var mycket trevligt. Visste att jag skulle in och jobba idag så halv tio var jag på jobbet. Sen fick vi i rask följd tre patienter. Gick hem klockan tre och slängde mig i en solstol på altanen för att njuta lite av årets varmaste dag. 
Premiär i uterummet på baksidan där vi åt torsk tillagad i ugn, ris, spenat och tomatsallad. Kaffe i uterummet på framsidan. Märks att vi snart är pensionärer. Men det är ett sätt att njuta lite mera av trädgården. Svensk sommar innebär inte så många möjligheter till att sitta ute. 
Hoppade över träningen, svårt att träna bra när man har beredskap. 
Har börjat läsa en ny bok: " Världen utan dig" 
Har på senare tid börjat läsa flera böcker men inte fortsatt läsa dem. Brukar inte göra så men de kan inte fånga mitt intresse.  (null)
(null)

(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela