Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Fredagskväll och så trött💤💤💤

Publicerad 2018-08-03 21:16:26 i Allmänt,

Dagarna går som vanligt fort. För att börja med gårdagen. Ingen träning, ingen jobb på beredskapen. Jag och Gunilla gick ner till stan och handlade present till en arbetskamrat som gått barn. Kom hem, hjälpte Tomas att laga mat, Oscar hade  kommit  hem  med en massa torsk. Spelade Canasta med Oscar och Johanna. De fick revansch. 
Idag då? Gymet på morgonen. Bra dag på jobbet. Tog mig ut och sprang i det 30 gradiga värmen. Det fläktade lite som tur var. 
Fixade mat på gårdagens rester. Kaffe och lite vin och nu är jag färdig för sängen. Orkar inte planera för morgondagen. Så skönt att inte ha beredskap. 
(null)
Efter löprundan, grymt varmt. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela