Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Trött😴

Publicerad 2018-08-06 20:28:11 i Allmänt,

Det är väl åldern när man är trött när klockan bara är åtta. Gick i alla fall på gymet i morse, duktigt Siv. Lite att göra på jobbet. 
När jag kom hem förberedde jag maten, skalade, skar, mixade och stekte. Den vegetariska färsen fick ligga till sig i kylen. Och de skurna sötpotatisbitarna fick ligga i olja. Sprang en kort runda med 1 min fartökningar. Det var mycket nära att jag ställde in träningen. Glad att den blev av. Kom hem stekte vegoburgare, sötpotatispommes i ugnen och gräddfil till detta. Gott! Kaffe med glass. Efter matlagning och diskning är jag slut. Jag har läst lite i min Runners world som jag fick till sist. Man fick en helårsprenumeration för halva priset när man sprang Stockholm marathon. Men ingen tidning kom så jag ringde dem och nu har jag tidningen några veckor för sent. 
Det är en massa jag borde, men nu går denna svensken och lägger sig. Jag har dessutom beredskap så det finns en risk att jag inte får sova inatt😕. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela