Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Det har blivit lördag....

Publicerad 2018-02-10 00:16:46 i Allmänt,

Borde ha gått och lagt mig, men det är svårt att slappna av när man har jobbat sent. Har kollat på sista halvan av "Min bästa väns bröllop" vet inte hur många gånger jag sett den. Kollat Anna Karins blogg på Funbeat när jag registrerade dagens träning. Hon skriver jättebra. Lite mörkt ibland kanske men jag kan förstå mycket av hennes tankar. Ju äldre man blir ju mer tänker man. Och jag är en hel del år äldre. Och nu frågan: Meningen med livet, finns det någon mening? Jag tror inte det, man vill tro det. Man får nog skapa meningen själv. Oftast finns det massor att glädjas åt. När man är yngre så hinner man inte tänka om det finns någon mening eller inte. Speciellt inte om man har har barn, då har man oftast fullt upp hela tiden. Det bästa är väl att låta bli att fundera men det är svårt. Låt alla positiva tankar komma fram och låt de negativa bara passera. Nu kallar sängen.......

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela