Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Lördag 7 juli

Publicerad 2018-07-07 23:35:45 i Allmänt,

Har beredskap men har inte jobbat. Jag har inte gjort mycket alls idag. Suttit en hel del i solen och läst. Har träningsvärk i armarna efter träningen i går. Lyssnat på Sveriges match mot England, där Sverige förlorade. Sprungit en kortare runda i eftermiddag. Sett matchen Ryssland -Kroatien där Ryssland förlorade på straffar. 
Fredag 6/7
Första arbetsdagen efter semestern. Gymet på morgonen. Mycket ringrostig efter det vanliga semesteruppehållet. Ganska lugnt på jobbet. Blev inringd på beredskapen på kvällen. Men då hade jag hunnit med att äta, sitta ute en stund och träna på gymet, roddmaskin 30 min. Och vi kunde åka hem igen ganska snart eftersom patienten mådde bättre. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela