Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Lördag 19 maj

Publicerad 2018-05-19 09:03:10 i Allmänt,

Soligt och fint. Sitter i uterummet, äter frukost, tänker ut en löprunda. Nu blir det inte Skrylle, Tomas har övertalat mig om att inte springa där. Varför vet jag inte. 
Tror jag skall springa till Kävlinge- Furulund. Vi får se...
I går var det en både sorglig och ljus dag. 
Begravning för M, i Tottarps kyrka. En fin kyrka i en liten by. Det var en fin begravning. Efter begravningen åkte några av oss arbetskamrater till Tirups örtagård. Vi hade vår minnesstund där. 
Jag och två andra arbetskamrater avslutade dagen med öl på Le Café. Och tankarna och samtalet gick hela tiden tillbaka till vår arbetskamrat som inte fanns med oss längre. Men det kändes bra att prata om henne. Sen tog jag mig hem genom Lund bärandes på en groda på en metallpinne, inhandlad på Tirups örtagård. Lund som myllrade av  folk. En härlig karnevalsstämning. Kanske var det inte den bästa uppladdningen för en långrunda, men för det mesta är inte livet perfekt. 
Skall peppa mig med lite Paolo Roberto. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela