Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Söndag hemresedag

Publicerad 2018-05-06 17:39:56 i Allmänt,

Att skiljas är alltid så svårt. Det känns tungt i bröstet. Jag och Emelie vaknade först. Vi gick ut en runda i det vackra vädret. Träden hade blivit ännu lite grönare sen i går. Vi åt frukost. Packade våra väskor. Tomas och jag åkte ut till Axelsberg där vi blev bjudna på lunch. Promenad längs vattnet i det fina vädret. 
Inhandlade glass på Ica. Kaffe på deras balkong. Tunnelbanan in till stan. Jeanette och Daniel åkte med för att sedan gå till Kungsträdgården för att se körsbärsträden som står i full blom. 
Emelie överraskade oss med att dyka upp med lite matsäck till oss❤️. Lite goda röror, grönsaksstavar  och ett fantastiskt gott knäcke. Mmmmmm....
Tåget rullar på. Det har gått en dryg timme. 3 återstår. Skall snart se en film😊. 
(null)

(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela