Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Redan lördagkväll....

Publicerad 2018-11-03 18:46:19 i Allmänt,

Tiden bara rusar iväg som vanligt. För att börja med gårdagen: Gymet på morgonen, trevlig dag på jobbet. Cyklade hem åkte och handlade med Emelie. Vi, mest hon, lagade mat. Erika och Lennart kom klockan sju. En trevlig kväll.

Lördag,

Lugn morgon, sen gick vi ner till stan, fikade på Inkognito. Shoppade lite köpte en klänning på Rabalder. Handlade ljus på Indiskan, strumpbyxor på Åhléns.

Sen gick vi hem. Inget jobb hittills på min beredskap.

Vi har rensat i garderoberna. Verkligen rensat. 3 stora Ikeakassar och lite till.

Känns ändå ganska bra.