Livet efter fjortonde januari.

Vaknade i morse och det kändes som om jag var överkörd av något tungt. Lite berodde det väl på att vi fick jobba till kl tolv i går kväll. Men halsen känns raspig, ögonen grusiga och en allmän trötthet. Gick hem lite tidigare. Hade tänkt träna men tog det lugnt istället. Hoppas att det går över snabbt. Handlade och lagade mat. Åker till Örebro i morgon bitti på Röntgenveckan. Har lite blandade känslor. Men får göra det bästa av det. Lite om gårdagen: Hann umgås lite med Jeanette och Emelie innan de åkte hem. Vi hann med en promenad i det fina vädret. Som vanligt när vi är ensamma igen kommer klumpen i bröstet. Men så är ju livet.  Det viktigaste i livet är att vi  även om inte är lyckliga alltid i alla fall tillfreds med vår tillvaro. Just nu har vi lite turbulens i familjen. Känner att jag bara orkar tänka att allt kommer att ordna sig. Kan inte heller gräva ner mig i dystra tankar.