Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Hemma igen

Publicerad 2018-09-30 08:34:39 i Allmänt,

Gråmulen, blåsig dag är det vi vaknar upp till. Men det är ändå skönt att vara hemma. Skönt att sova i en lagom mjuk säng. Sängarna var hårda på båda hotellen. 
Italien har så många vackra byggnader. Fantastiskt god mat också. Tyvärr fick vi inte alltid njuta av det. Men det bättrade sig och de två sista dagarnas luncher var supergoda. 
Ligger i soffan framför TV:n. TV4 nyhetsmorgon. 
Planer för idag då? 
Tvättmaskinen är i gång förstås. Känner att jag måste ta mig till Skrylle och springa milen. Det kommer att bli den långsammaste Skryllemilen någonsin tror jag. 
Efter den här 2 senaste veckorna av oträning, förkylning, först Örebro, sen Italien. Mycket god mat, alkohol varje dag. Inte så mycket men det är lätt att hamna i att ta ett glas vin till maten. Man saknar det när man kommer hem. Nu måste jag se till att komma igång igen, basta!
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela