Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Lördag 15 september

Publicerad 2018-09-15 19:21:40 i Allmänt,

Flera dagar har gått sedan jag senast skrev. Kort om de senaste dagarna.

Torsdag. AW med jobbet. Ingen träning alls den dagen.

Fredag.

Tog mig till gymet på morgonen. Hade tänkt att träna efter jobbet men åkte hem, handlade och fixade härhemma. Fullt hus kommer det att bli här hemma. Jeanette och Emelie kommer ner. Lennart och Erika kommer. Niclas bor tillfälligt hos oss. Oscar och Johanna kommer. Det blev en trevlig kväll. Jag har beredskap men inget jobb på fredagskvällen

Idag, lördag. Brunch här hemma innan syskonen åkte iväg till Köpenhamn.

Jag har jobbat mellan 11 och 3. Ingen träning😢. Har inte lust. Har handlat och tagit reda på lite äpplen, gjort en omgång juice till av de äpplen som trillat ner.

Tänkte tillbringa resten av kvällen i soffan framför TV:n.

Knycker bilder som jag fått under dagen från deras Köpenhamnstripp.