Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Och så var den här dagen slut.

Publicerad 2019-08-14 21:30:40 i Allmänt,

Känns som om det har varit en lång dag. Han som skulle köpa dubbelsängen kom idag. Tomas hyrde släpvagn, som den här mannen betalade, körde hem sängen till honom, då visade det sig att han ville ha hjälp att sätta ihop den. Tomas hjälpte honom. Och sen sist av allt sen fick han köra mannen till hans jobb. 
Tomas tror att gans karma förbättrades. Den här mannen verkade vara gästforskare med fyra barn och de hyrde ett radhus på Gunnesbo för många pengar i månaden. 
Tomas hann med besök på Erikshjälpen och Sysav idag också. 
Jag vet faktiskt inte om jag har uträttat något nyttigt idag. Har packat lite saker men ibland upplever jag uppgivenhet. Vi har hur många saker som helst. Har packat till UltraVasan. Vi åker i morgon bitti. 
Ser nu på sjuksystrarna på Fredenslund. Gillar den serien. 
Jeanette och Daniel och barnen reste till Kenya idag. Fick den här bilden av dem från mellanlandningen i Amsterdam. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela