Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Nyårsaftons morgon

Publicerad 2019-12-31 08:32:55 i Allmänt,

Vi hade satt klockan på 07:45. Då sov jag hårt och drömde konstiga drömmar. Kändes som vi var i Västansjö och vi skulle springa tjejmilen i Ramsele !!! Kl 14 och klockan var  13:40 och jag försökte skynda på min syster som skulle byta blöjor på ett barn. Plötsligt visade TV:n 17:15.  Men klockan på telefonen var 13:45 och vi skulle inte hinna åka och då ringde larmet på telefonen. Skönt för det var en stressig dröm. 
Nu sitter vi och ser TV Nyhetsmorgon och skall snart börja packa för dagens vandring, Snogeholmsleden. Kl halv tio hämtar Anki och Magnus oss. SMHI lovar klar väder men det blåser ganska friskt. 
(null)
Julmuggen är fortfarande med. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela