Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Funderar ofta över livet

Publicerad 2019-01-30 20:52:27 i Allmänt,

Antar att man funderar mer över livet ju äldre man blir. När man är mitt uppe i det med barn hinner man inte tänka så mycket. Och det går så rysligt fort. Och finns det en mening? Jag tror att man själv måste stå för det. Det blir vad man gör det till. Och rättvist är det inte heller. 
Idag en vanlig onsdag, gymet i morse. En bättre dag på jobbet än igår. 
Bestämde mig för att springa efter jobbet, fick till sist ordning på klockan så det blev 1 min fartökning, 45 sek vila. Glad att jag kom ut och sprang i alla fall. 
Ja sen då, väldigt mycket TV, ett avsnitt av Hemma igen. 
Hittade den här bilden på FB
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela