Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

En ganska tråkig upplevelse🙃

Publicerad 2019-07-09 22:20:46 i Allmänt,

Bestämde mig för att springa till vår Tisdagsträning i Lomma idag. Sprang på det som är cykelbana/liten bilväg. Man är alldeles för nära bilarna från stora vägen hela tiden. Tyckte att jag hade dånande motorljud i öronen hela tiden. Blev lite längre än jag trodde 13,8 km. Picknick efteråt i blåsten. Med en massa måsar skrikandes ovanför våra huvuden. De ville ha vår mat. Jag badade inte, frös, det var dessutom massor av tång vid strandkanten. 
Var på gymet i morse, körde övningar mestadels med egna kroppen. 
Nu är jag trött, skall läsa lite i min Feelgoodbok och sen sova. 😴

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela