Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Pallade inte träna i kväll😞

Publicerad 2019-07-08 21:09:52 i Allmänt,

Gick till gymet i morse i alla fall. Körde stairmaster 30 minuter. " Den träning som blir av är bra" Jag känner mig så grymt omotiverad. Jag fick det sista numret av Runners World idag, där råkade jag läsa om UltraVasan. Jag måste ju genomföra den. Hur jobbigt det än blir. Det får ändå bli mitt mål även om jag slutat träna till den. Nästan i alla fall. Vet inte om jag någonsin tränat till den. 
Satte istället igång med att rensa i skåpen och förundras över att man har så många saker. Fyllde ett par lådor till Erikshjälpen. Sålde Emelies gitarr i kväll. Nu borde man lära sig av det här att inte samla på sig saker igen. Men det skulle inte förvåna mig om jag/ vi gör det igen. För ibland finns det en glädje i att handla. 
Att shoppa känns ibland bra för själen. 
Skall springa till Lomma i morgon har jag tänkt. LLIFträningen är förlagd dit. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela