Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Tisdagkväll

Publicerad 2019-07-30 21:48:28 i Allmänt,

Så j-kla skönt att inte ha beredskap i kväll. Det som hände igår kväll var att efter det att jag hade stupat i säng och slumrat i kanske en halvtimme. Då ringde min telefon. Bara att åka in. Fast jag gillar att jobba både med Gunilla och doktor B. Hon är bäst. Vi jobbade till kl halv två. Eftersom vi visste att vi inte är så många på jobbet just nu, så åkte vi in till jobbet i morse. Jag var lite trött men det gick ganska bra. Hämtade min cykel nere på Ågrens idag. Bytte tramporna till vanliga på min racer. Bryr mig inte om det går snabbare när skon sitter fast i tramporna. Hade tänkt cykla ut till Vikhög idag, men...Tomas fick jobba över. Det blåste och jag bestämde mig för att inte cykla ut. Vi åkte ut och gick en promenad tillsammans. 
Tomas badade, det gjorde inte jag. Blåsig picknick efteråt. 
Nu är det 3 dagar kvar att jobba.....
(null)

(null)

(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela