Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Vasaloppet

Publicerad 2019-03-03 08:38:05 i Allmänt,

Slog på Tv:n precis när Vasaloppet startade. Enligt kommentatorerna blir det ett mycket tungt Vasalopp. Blåsigt, det skall börja snöa. 
Trist väder här också. Regnigt och 3-4 grader varmt och lite blåsigt. 
Skall gå Stävie trail med Anki idag. 11:39 går vår start. Så här i efterhand undrar man ju varför anmälde jag mig? 
Har lite ångest över hela livet just nu. Så många tankar. Borde jag gå i pension? Det stundar en sommar där jag jobbar mycket. Det är alltid svårt med personal på sommaren. Kunde ha sagt upp mig men det kändes inte heller rätt. Jag vill jobba kvar ett tag till. Jag kommer att ha ganska mycket semester men inte på sommartid. När man blir äldre kommer så många flera tankar. Man vet ju att nu är det ett begränsat antal år kvar. Jobbar man inom sjukvården ser man så mycket elände så då är man tacksam för alla de år man hittills har fått. Känner att jag måste tagga ner lite. Ta livet lite mer dag för dag. Inte hålla på att oroa  mig för allt möjligt. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela