Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Beredskap ikväll och i morgon

Publicerad 2019-05-29 21:25:03 i Allmänt,

En mycket lugn kväll, tränade inget. Benen kändes helt stumma bara att gå upp för trapporna till jobbet. Lagade mat, vi satt i uterummet på baksidan, det har vi inte gjort så många gånger i år. Fixade lite med de saker Jeanette och Daniel skall ha med sig. 
Kaffe i uterummet på framsidan. Har läst ut Elena Ferrantes fjärde och sista bok i hennes Neapelserie. Känns tomt nu när den är slut. 
Klockan är halv tio, Tomas har lagt sig, det skall jag också göra. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela