Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Strul på hemresan också

Publicerad 2019-05-06 23:22:28 i Allmänt,

Vi tog taxi ut till flygplatsen. Vi var där i god tid. Vi fikade. Vi satt sedan och läste i godan ro och .... såg till min fasa ordet "delayed" på vår flight. Samtidigt började det dyka upp mail och sms från Vueling där de beklagade förseningen. Sen följde några timmarna där vi inte fick information, de tider som stod på deras app stämde inte. Istället för att lyfta 18:15 så kom vi iväg 22:15. Fyra timmar senare. Landade strax innan midnatt på Kastrup. Kom  med ett Öresundståg 00:22. Hemma här i huset 01:40, då hade vi cyklat från stationen på de helt omöjliga cykelvägarna p.g.a. spårvagnsbygget.  Sovmorgon så inget gym på morgonen. La ner träningskläder så att jag skulle kunna springa på löpbandet först och sen spinning när jag slutat jobba. 
Fick jobba över men hann med spinningen i alla fall. Jättebra pass av Lisa. Men ingen löpning. 
Nu är jag grymt trött, jag har beredskap men inatt är jag glad om jag slipper jobba. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela