Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Måndag 13 juli

Publicerad 2020-07-13 09:15:52 i Allmänt,

Hann inte skriva igår. Vaknade på natten med fruktansvärt ont i nedre delen av ryggen och ut i höger ben. Fick kravla tillbaka till sängen, tog Alvedon och Ipren. Resten av dagen gick det ändå ganska bra. Vi hälsade på hos Oscar och Johanna, gick med lilla Belle. Emelie hade kommit dit i fredags så mysigt att träffa henne igen.  Åkte ut till Nova. På kvällen kom Erika och Lennart, Oscar, Johanna och Belle. 
Idag är det lite bättre med benet. Hopas att det håller i sig. Tror att det beror på att vi satt drygt 14 timmar i bilen med mycket korta stopp. Under hela semestern har vi åkt mycket bil ungefär 360 mil totalt. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela